Ja nu närmar sig påsken med stora steg, ska bli så erbarmerligt skönt att vara ledig en fredag för en gångs skull.

Jag har lite dåligt samvete för att barnen får vara på fritids hela påsklovet men jag hade helt enkelt inte råd att var ledig, så är det med det.

Jag ska iaf sluta vid 16 imorgon, jag har ju jobbat till 19 igår o idag, på torsdag blir det nog till 19.30-20.00 sisådär så jag ska som sagt försöka sluta lite i vettig tid imorgon, tänkte oxå passa på att rida min guldklimp La Luna -så länge jag har henne kvar... Hon är ju inte såld än men det är folk som både varit o tittat och hört och vill/ska komma så jag känner på mig att det bara är en tidsfråga....

Hockeyn missar jag oxå, parabolen har liksom hakat upp sig eller nåt, man kan inte se på den iaf, nån som vet vad det står månne? :)

Nu ska jag hänga tvätt o hoppa i duschen, får ladda för en hektisk dag imorgon oxå!

Kram, Dessi

Finns det någon som vet hur man ska få bort fjunet på Leonergeröron? Våran tik är ju tre år nu till sommarn o jag fick höra av en kund att hon inte ska ha det där fjöset på örona kvar. Vi har aldrig haft leon förut o jag har inte tänkt på mkt på flufföronen, jag tycker dom är ganska söta :) Jag fick höra att man ska rycka håret strå för strå o det provade jag, det gick väldigt bra till en början men ju längre upp på öronlappen man kom så satt håret hårdare fast o då slutade vi. Kan man inte bara ta en sax o klippa bort det då? Jag gillar ju saxar så :))Nån som har nåt tips? :)

Så var torsdagen klar oxå :)Gött! Den annars ganska stressiga torsdan blev lugnare än väntat då det inte blev ngn Rock n roll idag. Min minsta pojk går nämligen på rock n roll men idag var dansinstruktören sjuk. Jag belv dock tvugen att åka in till stan ändå o lämna papper till revisorn. Men det tog ju inte så lång stund, lite dumt att det inte blev nån dans idag då man ju inte bokat in några kunder då kvällstiderna annars är ganska attraktiva men men då blev det väl en lugn kväll då.Och nej, inget föl än....men nu måste det komma snart helt enkelt, men det har jag iofs sagt i tre-fyra veckor nu så....Den som väntar på nåt gott väntar alltid för länge!

//Dessi

Ps, bilden på Lova är tagen i februari, vi har barmark här oxå nu :)

Ja minsann, det har gått 20 år (!!!!) sedan vi slutade nian o nu är det dags för en reunion :) Vi fick en inbjudan från ett sånt där företag som arrangerar sånt men det verkade inte så superintressant. För det första så kostade det 425kr iofs ingick mat o så men jag har svårt att tro att man kommer upp i 425 spänn om man går ut o äter själv. Sen var alla niorna i hela kommunen inbjudna o det blev ju över 800 pers. Lite stort o lite opersonligt tycker jag, man känner ju bara dom från ens egen skola o knappt inte det längre, vissa har man ju inte sett på kanske 10-20 år heller så.  Det var ingen ur min klass som anmälde sig till detta, jag hade gärna betalat 425 spänn om alla hade kommit men om inte en enda snmält sig så är det ju ingen idé o gå dit själv heller.Så jag o två tjejer ur min gamla klass bestämde oss för att ses vi tre då iaf själva, sen försökte vi sprida ordet till dom vi kunde få tag på då ingen orkar sitta o leta o ringa upp alla, det får liksom bli som det blir med det. Jag fick iaf tag i en klasskompis och av honom fick jag numret till en av mina absolut bästa vänner en gång i tiden, vi umgick ju för tusan om inte varje dag så flera ggr i veckan. Vi har skrattat o gråtit ihop och han kunde alltid på mig att le, en person som man verkligen kunde vara sig själv med alltid och lita på i alla väder. Nån gång runt 20 så flyttade jag iväg o vi levde våra liv på olika håll, vi tappade kontakten helt o hållet, Vissa perioder har jag sökt honom på nätet och hört mig för efter honom men ingen har kunnat hjälpa mig att hitta honom då han i perioder har bott utomlands, men så fick jag numret till honom av den andra klasskompisen häromdagen! :) Först tänkte jag fega mig lite o smsa men så tänkte jag va fasen, en person som jag känt så väl en gång i tiden måste jag väl våga ringa till! Så det gjorde jag, först var det telefonsvarare o jag lämnade meddelande men han ringde upp med en gång. Och efter en minut var det som om vi aldrig tappat nån kontakt :)) så underbart!! Han var sig precis lik och det var så tryggt på nåt vis att höra hans röst. Det här låter kanske fånigt men i vissa perioder om man mått lite dåligt så har jag drömt om honom på nätterna, kan det vara så att man söker trygghet i det förflutna när det blåser hårda vindar....ja jag vet, lite flummigt men jag undrar jag...Det ska iaf bli så jäkla kul att träffa alla som nu kommer på återträffen :-)))) Fast igår slog det mig, vad ska man ha på sig?? nuför tiden har man ju inga "gå ut" kläder längre...mest arbetskläder med fläckar från färg o blekning o klipphår som man aldrig lyckas tvätta ur ordentligt. Men det får väl lösa sig med det antar jag :)Idag pratade jag med min gamle vän igen o som sagt, han är precis som förr! :-DNu ska jag dammsuga o sen ge mig ut o rida i det strålande vädret!! Det är VÅR!!kramen, Des.

Idag har jag ridit ut på Lunisen då det snabbt blir tradigt att harva runt på ridbanan, dessutom är det ju mest muskler o kondition som behövs i första hand innan man kan kräva så mkt finlir. Det blåste som tusan men Lunisen är ju klippan som alltid, hon knatar snällt på o går dit man vill utan fjant. Vi kom till en gigantisk vattepöl med is på som vi inte kunde gå runt utan att gå tillbaka så jag tyckte att vi kunde ju försöka gå lite i kanten. Det tyckte inte Lunis som klafsade på rakt igenom på det djupaste, det gick en bra bit över kotorna. När det gäller den hästen så är det iofs sånt som hör till det naturliga, behöver hon gå igenom en vattenpöl för o fortsätta sin skogstur så gör hon helt sonika det. Jag har hit till dags inte stött på något i skogen som hon inte har gått förbi, igenom, över, under....Vi stötte på en otäck fladdrande plastbit som hon kollade lite på men bestämde sig snart att det var inget att lägga energi på utan gick lugnt förbi.Allt sånt här med Lunis gör att det blir så oerhört svårt att sälja henne, hon bara är sitt underbara La Luna helt enkelt. Idag när jag skulle hämta henne i hagen stod hon o väntade vid grinden...gullehästen Varje dag försöker jag hitta på lösningar så man skulle kunna ha henne oxå, plus lite nya linjer, men än så länge har jag inte kommit på nån genialisk idé precis. Lunisen är kanske inte hästen man ska satsa på om man vill ha en elitindivid o tävla bland dom stora grabbarna men vill man ha en underbar och allsidig kompis, ta några föl och kanske tävla på lite C & D -tävlingar så är hon sannerligen den rätta. Jag kommer lägga stor vikt att det blir till rätt hem annars behåller jag henne hellre, risken känns ganska överhängande att jag tar till det som ursäkt o faktiskt gör det -behåller alltså :) men jag vet ju oxå att det finns fler som kan ta hand om henne, jag önskar henne ett hem där hon får vara i centrum och blir uppskattad. Men men, det löser sig, det har ju hört av sig några vettiga människor, vi får väl se vad det blir av det :)Ingen bebis än heller...Imorgon är det tre veckor över tiden...jag får för mig att vi inte kommer se så tydliga tecken innan utan det kommer nog bara smälla till skulle jag tro. Självklart blir det bloggning + bilder så fort den lille rackaren är född :))//Dessi

Ja äntligen är verkligen rätta ordet! Av olika anledningar så dröjde Svantes registrering ovanligt och onödigt länge och det var omständigheter som inte jag kunde påverka även om jag gjort vad jag kan för att jaga på. APHA tycke nog att jag är en riktig pain in the ass då jag har mailat en gång i veckan o frågat om statusen :)

Men nu är det klart! Ja jag har inte fått pappret i min hand men han finns med i APHA´s register - körs i tak! men förhoppningsvis kommer papprena i veckan här. Han heter som reggad SKIPS ON THE ROCKS tycker jag passar honom ypperligt :))

Och för alla er som undrar om Ronjas bebis har kommit än så kan jag säga att vi väntar fortfarande....*suck*...idag har hon gått 354 dygn och vi började väl vaka runt 330 iaf..tom lite innan då jag väldigt gärna vill vara med på fölningen, det är ju Ronjas första så...

Men vad kan man göra förutom att vänta egentligen,, det är ju om man skulle göra ett försök med den där sugproppen man har till slasken ibland :-) Nä, vi får fortsätta vänta, det kommer när dom är redo. En kontakt jag har i USA har fått tre föl och två av dom har gått över tiden ganska ordentligt dom oxå, den senaste hon fick gick 363 dgr o den andra som gått över tiden har gått 365dgr nu o hon trodde att det skulle dröja lite till ändå..Lite lustigt att det är flera som går o kniper...men ut kommer den förr eller senare, det är iaf säkert, det värsta är ju att den blir ju inte mindre för att den är där inne längre.

Nu är det dags att sticka iväg till salongen snart, ha en bra vecka!

//Dessi  

Ja bara den inledande meningen låter ju helt sjuk, för så gör man ju inte bara. Men ibland måste man ju, man får sätta känslorna åt sidan på nåt vis. Det är ju jättedumt att kalla sig uppfödare om man av känslomässiga skäl måste behålla alla hästar ,för det går ju helt enkelt inte, det tror jag alla förstår. Det är dyrt att ha hästar och pengarna måste ju räcka till mer än bara hästmat, dessutom räcker inte tiden till att för många heller då jag måste jobba för att ha råd med både hästar och att familjen ska ha mat o kläder o kanske lite annat emellanåt :)Dessutom vill man ju framåt med sin uppfödning, man vill komma vidare, köpa in nya linjer. Jag vill oxå ha möjlighet att behålla avkommor, det är ju oxå lite av själva poängen att få fram bra hästar åt sig själv och lite extra roligt att tävla dom som man själv står som uppfödare till och då måste ju hästantalet hållas på en rimlig nivå. På grund av ovanstående har jag nu satt ut världens bästa La Luna till salu och det är med svidande hjärta kan jag säga. Det blir ju givetvis endast en försäljning till någon som verkligen är värd henne men det kommer ändå bli svårt känner jag.Jag red henne igår och borsett från att det blev snöplatåer under fossingarna så var det verkligen skitkul att rida henne -som vanligt.  Hon är nog den mest allsidiga hästen jag känner, hon är verkligen allround både när det gäller grenar och till vilka hon passar, alla kan rida henne. Det är henne man sätter upp kompisar och barn på för då vet man att dom sitter kvar.. Det bästa hade varit (bortsett från att behålla henne själv då) om någon kompis köpte henne så jag kunde få hälsa på henne då o då och veta hur hon har det hela tiden.Med henne kommer jag skriva in i kontraktet att jag ska ha förköpsrätt om hon blir till salu någon mer gång, det känns iaf en millimeter bättre. Men nu ska man inte deppa ihop redan nu, hon är ju inte såld än och som sagt, det är bara den rätta som får köpa, det är ju faktiskt min häst och jag som bestämmer.Ha en skön söndag!Kram, Des.

Igår var jag på Metallica i Globen!! :-)) Efter många om och med och efter många många års väntan så blev det äntligen av!!Jag har gillat Metallica ända sedan liten och har velat se dom live ända sedan jag var liten, enligt mig är dom det bästa bandet i världen  och äntligen fick jag se dom!!Det var i sista stund vi bestämde oss för att verkligen åka då vi ju väntar föl, egentligen vilken dag som helst. Lite taskig tajming men man kan ju inte säga åt en häst att knipa ihop lika lite som man kan be Metallica boka om sin konsert till en annan helg, så jag velade in i det sista om jag skulle försöka sälja biljetterna eller inte. Till saken hör väl att kompisen som alltid brukar ställa upp skulle själv iväg denna helgen, en annan kompis som oxå alltid brukar ställa upp på allt möjligt o omöjligt man ber om bor en aning långt bort, det skulle ta nästan en timme för henne hit och vid fölning hinner man inte vänta så länge...Så då bestämde vi att Peter skulle stanna hemma o passa fölningen, han har varit med lika många ggr som jag och kan se om allt är normalt eller om man behöver tillkalla hjälp. Då skulle jag ta med en kompis som är lika stor Metallica fan som jag o det hade ju varit så himla skoj!! Men min kompis har en bebis som vägrade ta flaskan o då kunde ju inte hon heller följa med :-(( Då bestämde jag mig för att åka själv, för nu jäklar skulle jag iväg när jag hade biljetter o allt...Men i fredags så kände jag att det blev ju inge roligt...nej jag bestämde mig med tungt hjärta för att sälja biljetterna. Jag ringde en annan kompis som jag visste gärna skulle vilja gå men dom hade råkat ut för en incident med bilen o alla pengar gick till den så dom kunde inte köpa biljetterna heller...Då åkte jag hem på lunchen o skulle lägga ut dom på blocket, jag ringde gubben samtidigt av ngn anledning(?) och då sa han att du kan ju prova o ringa Caroline, hon har ju haft egna föl o så...JA! Caroline är en nyfunnen vän och även om jag såklart vet att hon har hästar så tänkte jag inte på att hon kanske har haft föl. Jag ringde henne på en gång -o då hade jag nästan gjort färdigt annonsen på blocket- Och Caroline ställde upp utan att blinka som back up/hästvakt så nu kunde jag o gubben åka!! TACK Caroline!!! Nu bör jag för sakens skull tillägga att vi hade givetvis inte åkt om det funnits några tecken på fölning igår morse/fm, vi åkte kl 13 ungefär o var tillbaka 3 på natten och ännu inget föl...Men Metallica var SÅ JÄKLA BRAAAA!!!!! Jag ska absolut se dom igen!!! Som väntat hade jag en halvfull lång fan som satt framför mig som envisades med att stå upp halva konserten, då blev ju jag oxå tvungen att stå upp för annars hade jag fått glo på hans röv halva konserten o det var ingen fager syn. jag blir så trött på sånt, för SJÄLVKLART får man rocka o dansa o digga så mkt man vill på konsert men om man är den spralligare typen så köp då för fan ståplats! DÄR nere får man sprätta så mkt man vill juh. Men dom här hade skjorta o finbyxor, stank parfym o starksprit så dom skulle aldrig våga va nere på golvet för då kan ju lilla sidenskjortan få en fläck eller två...inte för att jag har något emot varken sidenskjortor, finbyxor, parfym eller starksprit men ni fattar hur jag menar :)) Men borsett från att jag fick stå halva konserten så var det verkligen asbra! Jag kan knappt fatta att jag verkligen sett dom :-)) Min kompis som inte kunde följa med ringde jag till flera ggr under kvällen så hon fick höra live iaf :-)) Jag tror faktiskt att jag är lite kär i James Hethfield oxå, han har alltid varit favoriten för mig och efter det här sjönk han knappast i graderna :) Om man inte redan var gift skulle jag bli hans stalker o tvinga honom att tycka om mig :-) hehe!! Jag kan verkligen rekommendera att gå o se dom vid tillfälle, ni kommer inte att ångra er :)Sen har vi bytt bil oxå, jag fick helt enkelt nog att krångelfårrden, bytte bort den snabbt o enkelt mot en saab 9-5, kombi såklart så vovven kan få följa med oxå :) Än så länge e jag jättenöjd med den, den ligger som ett strykjärn på vägen o drog 0,9l milen till Stockholm, det är ju inte jättelite men inte jättemkt heller, vi körde ganska fort oxå så den är ursäktad. Jag har funderat på att byta blogg, eller iaf prova en annan ett tag, men jag har ju vant mig vid den här så jag funderar på att köra dubbelt ett tag eller så...vi får se :) Nu ska jag mysa i soffan o ha en skön söndag :)Många kramar, Dessi